This is TikiWiki v1.9.10.1 (CVS) -Sirius- © 2002–2007 by the Tiki community Tue 23 May, 2017 [14:31 UTC]
Menu

Systemet

print Svenska

SOLIDARSYSTEMET

ETT EKOLOGISKT-EKONOMISKT CIVILFÖRSVAR


Vi vet att jordens biosfär är hotad och att situationen angår alla. Därför måste vi gå till roten av det onda för att i tid kunna vidta effektiva åtgärder.

Frågan är hur vi ska tackla problemet. Vi måste narurligtvis sänka vår konsumtion och välja ekologiska alternativ, men räcker det? För att varaktigt återställa planetens liv behöver vi framför allt pengar som inte kräver förräntning, eftersom räntetvånget leder till tillväxttvång och ständigt ökande uttag i natur och människokraft.

Nästan alla pengar som vi använder idag är utlånade mot ränta från början. Därför lever vi med en samlad ränteskuld som alltid är större än den samlade penningmängden, hur mycket pengar som än utges. Och det utges ständigt mer pengar som lån i astronomiska mängder runt hela jorden. Omkring 98 % av alla pengar i världen far blixtsnabbt mellan jordens finanscentra utan att användas som annat än spelpoletter. Det låter ofarligt, men så länge våra bytesmedel kan köpas för finansmarknadens pengar med sin enda "säkerhet" i förväntningar, så uppstår ofantliga ansamlingar av pengar utan motsvarande verkliga värden, och de kan användas som maktmedel och utpressning av både stater, företag och individer. Utmaningen är att frigöra verklig handel från beroendet av storfinansen och dess makt över människors liv.

Som svar på penningbristen på markplan uppstår allt fler lokala valutor i lokalsamhällen världen över. Men ännu saknas ett öppet system som inkluderar samhällsservice och rättvis fördelning.

Pengaproblemet är en nyckelfråga. Den måste lösas för att bevara jordens liv, skydda icke-förnyelsebara resurser och förhindra den automatiska skuldtillväxten och avskaffa världens växande fattigdom som döljs bakom ländernas BNP-statistik.

Vi behöver en ständig resursfördelning och förvaltande av naturens resurser på naturens villkor, troligen lokalt till en början men med global potential genom avknoppning. Detta är bara möjligt med icke-räntebärande pengar som tillåter flerpartsbyten utan att någon blir lidande.

Solidarsystemet

Solidarsystemet med valutan solidar är ett förslag till lösning på de ekonmiska utmaningarna. Systemet har utarbetats sedan 1994 och granskats inom Forum för Systemdebatts Ekonomigrupp sedan 1998. Nu har Föreningen Basinkomst startats med syftet att införa systemet på försök jämsides med det gamla systemet. Det kanske blir på Gotland, där man är beredd att pröva systemet internt i en ekonomisk förening för producenter på landsbygden.

Solidarsystemets struktur

Allt som vi köper och säljer är former av energi i form av varor och tjänser som vi byter i handeln med pengar som budbärare. Denna energi cirkulerar och passerar jorden . För att pengarna i handeln ska kunna avspegla den ständigt nya, ständigt genomflödande energin behöver vi två slags konton; ett så kallat HANDELSKONTO där alla summor gradvis reduceras, och ett så kallat BASKONTO där man utger potentiella pengar i form av daglig basinkomst som sparmedel i tillräcklig mängd för ett drägligt liv.

När solidarer används för köp går de in på säljarens handelskonto där summorna gradvis reduceras. Pengarna som försvunnit på handelskontona återfördelas dock löpande som ny basinkomst på baskontona, alltid lika fördelat på alla deltagarnas baskonton, men också på den ”gemensamma kassan”. Denna har baskonton för gemensam upphandling enligt omröstningar bland deltagarna. Systemet för det gemensamma liknar systemet för privatpersoner med undantaget att gemensamma kassans baskonton inte fylls på regelbundet utan vid behov enligt omröstningar bland deltagarna.

Det enda sättet att spara solidarerna är att låta sin basinkomst stå orörd på baskontot, helt eller delvis, eftersom envägs spärrar sätter stopp för insättning på dessa konton. Den restriktionen plus penningreduktionen på handelskontona leder till en ekonomi där alla betalar större köp på avbetalning i takt med nedtrappningen. Det ligger i både säljarens och köparens intresse.

KOMBINATIONEN AV DE TVÅ KONTONA får automatiskt mängden solidarer i bruk att anpassas till de värden som köps och sälj enligt tillgång och efterfrågan. Därför har solidaren säkerhet i verkliga värden vid varje tid.


SOLIDARFLÖDET I ETT SAMHÄLLE

Ju större basinkomst desto mindre gemensam kassa. Proportionerna kan bestämmas genom omröstning.




Företagen i en solidarekonomi har bara handelskonton. I en framtid kan större företag även få så kallade valutakonton. Gemensamma kassan har bara baskonton för upphandling. Personer har både baskonto och handelskonto.

SIFFRORNA I BILDEN VISAR:

1. En ”kran” för att kunna reglera penningflödenas hastighet vid till exempel en naturkatastrof. Hamstring dämpas omedelbart när man ökar reduktionstakten på handelskontona. Då föredrar alla att betala med mindre summor åt gången för att undvika onödig förlust. När naturen kräver långvaigt dämpad omsättning kan även basinkomstens storlek minskas.

2. För privatpersoner sker växling till främmande valuta från baskontona via valutareserven till handelskontona där alla summor gradvis trappas ner.

3. Exporterande företag får in sina betalningar på handelskontona, uppdelade i flera delbetalningar. I framtiden kanske situationen kräver att större företag får sin exportinkomst växlad till solidarer och sparas för import på så kallade valutakonton. Där kan de bara sparas för egen räkning, eftersom spärrar på valutakontona förhindrar alla andra transaktioner via valutakontona. Förslaget med valutakonton kommer från Per Almgren.

Solidarsystemet är skyddat mot spekulation genom elektroniskt tekniska spärrar och öppningar. Finansinspektionen har meddelat att de inte har några invändningar mot ett införande av solidarsystemet.

Solidarregionerna begränsas med fördel till mindre regioner, men de kan spridas genom avknoppning. Då behöver man inga valutakonton. I stället gynnas landsbygdens utveckling genom ökad lokal produktion och korta transporter.

Besökare får ett tillfälligt handelskonto för reskassan. Överbliven reskassa kan växlas tillbaka.

När naturen kräver varaktig minskning av omsättningen kan även basinkomstens storlek minskas. Hela solidarflödet i ett lokalsamhälle kan äskådliggöras på en dataskärm utan att deltagarnas integritet hotas.

Ny rikedom i en ny tid

Solidarsystemet är inget nollsummespel, inte heller pyramidspel, utan ett ständigt förnyat flöde - som en flod där alla kan bada. Därför blir ingen rik på andras bekostnad. Den ständigt nya strömmen av förgängliga pengar ersätter då dagens kreditsystem där räntan omfördelar pengar och därmed också livsnödvändiga resurser från fattig till rik.

Numera får vi räkna jordens klimat som vår ytterst omistliga tillgång. Västvärldens överkonsumtion och dess utsugning och nedsmutsning i fattiga länder är inte bara ett ekonomiskt brott mot mänskligheten utan också en massiv förstörelse av allas vårt fysiska livsgrundlag. Ett i raden av motmedlen är det passiva sparandet på solidarsystemets baskonton, eftersom det leder till sänkt konsumtion på frivillig väg.

Öppning för kvalitativ tillväxt

Alla betalningsströmmar i en solidarregion har samma hastighet, eftersom en ekologiskt motiverad tröghet är inprogrammerad i systemet. En hög lön ger därför en långvarig löneström. Men lönen blir inte lägre för det. Den tar bara längre tid.

Kanske byter man jobb flera gånger innan den höga lönen upphör att strömma in. Då får man in flera, parallella löneströmmar, och då kan man låta hela sin basinkomst samlas upp på baskontot, kanske under resten av livet - vilket inte alltid är så smart. Besparingarna på baskontot förvinner nämligen vid ägarens död. Då nollställs hans eller hennes båda konton tillsammans med en motsvarande andel av den gemensamma kassan i regionen. Därför frestas även en snåljåp att donera solidarströmmar under sista delen av sitt liv.

Möjligheten att leva på sin basinkomst ger mer tid för ideellt arbete och studier när som helst under livet. Man får mer tid för varandra, för ideellt arbete och studier när som helst under livet. Den löpande basinkomsten ger en grundtrygghet som inte kostat utan i stället avlastar kommunens ekonomi där man använder solidarer. Enligt beräkningar kan en livstids basinkomst bli tillräcklig för ett drägligt liv utan skattefinansiering, bortsett från den statliga skatt som är till för att skydda nationella värden så länge nationerna finns kvar i nuvarande form. Empatin i samhället lär också öka i takt med att stressen och den ekonomiska ångesten avtar.

Basinkomstens potential

Den individuella och den gemensamma basinkomsten är som två kommunicerande kärl, reglerade enligt användarnas värderingar genom lokala omröstningar. Det kan betraktas som ett kostnadseffektivt skattesystem på lokalplan eller i en region. Jämför detta med det nuvarande samhällets rundgång av skatter och åtgärder som plåster på plåster, medan ränte läggs på ränta i varn på varv och BNP växer i takt med klyftan mellan fattig och rik. Basinkomsten ersätter det mesta som idag finansieras med skattepengar.

Systemet har inget arbetstvång, men det öppnar för altruism. Flit är ju inget självändamål, men de flesta behöver vara behövda, och många vill spara för en dröm. Alla vill vi använda vår begåvning, och de flesta njuter av meningsfullt arbete. Rätt folk på rätt plats genom en allmän, tillräckligt stor basinkomst för att verkligen kunna arbeta – är inte det värt ett försök?

Basinkomsten ersätter band annat barnbidrag, bostadstillägg, socialbidrag, studielån, studiebidrag, föräldrapenning, försäkringar, sjukpenning och ålderspension inklusive tilläggspension. "Pensionen" består av den dagliga basinkomsten tillsammans med uppsparad basinkomst från ett arbetsliv.

Den som har arbetat ideellt under livet kan fortsätta med det. Om det ideella arbetet dessutom bedöms som viktigt för hela samhället, så kan man rösta om bidrag för saken via den gemensamma kassan.

Detsamma gäller motbjudande lönearbeten för att skydda samhället. Här kan den gemensamma kassan bidra med en extra löneström till dem som tar på sig uppgifterna. Arbetsgivaren kan också bidra med högre lön om man inte finner folk som vill jobba i en farlig bransch. Det kan handla om minröjning, sanering av mark och vatten, fredsuppdrag, städning på infektionskliniker, röjning och återuppbyggnad efter naturkatastrofer och mycket mer.

De som lever på basinkomst förser samhället med pengar och kan arbeta ideellt med framtidsfrågorna, och de som har lönearbeten fyller andras behov medan de sparar för framtida möjligheter för sig själva. Båda kategorierna behövs, för de kompletterar varandra.

De allra flesta skulle säkert kombinera och växla mellan de två livsstilarna under livets olika faser. Inget skiljer skiljer kategorierna åt på det personliga planet, eftersom alla periodvis lever på basinkomst. Alla gör nytta på ett eller annat sätt; i familjen, bland vänner eller kanske ensam vid en dator eller symaskin, i en verstad eller ett laboratorium eller "bara" hemma vid spisen eller symaskinen.

Eftersom basinkomsten bara kan sparas orörd, så dämpar man sin konsumtion för att kunna spara. Minskad konsumtion gagnar inte bara planeten utan även världens fattigaste. Och vem välkomnar inte en livslång basinkomst för fria studier, fri forskning och fritt skapande? Nyskapande och nytänkande behövs inför den tid som kommer.

Basinkomsten ersätter det mesta som vi nu betalar skatt för. Den individuella och den gemensamma basinkomsten är som två kommunicerande kärl, reglerade enligt användarnas värderingar genom lokala omröstningar. Detta kan jämföras med vårt nuvarande samhälles rundgång av skatter och åtgärder som plåster på plåster, medan ränta läggs på ränta i varv på varv och BNP växer, bland annat genom tröstköp, sega vanor och bristande framtidstro.

Basinkomst, valfrihet och ansvar

Med basinkomst som ekonomisk trygghet kan man ägna sig åt ideellt arbete eller rekreation när det behövs. Det gäller till exempel gamla och sjuka och de som tar hand om sina barn eller föräldrar, helt eller periodvis.

Med basinkomst som trygghet arbetar man med självvalda uppgifter. Det ger arbetsglädje, mer tid för familj och vänner eller vad man helst vill ägna sig åt.

Basinkomsten ger också en ny valfrihet, och valfriheten får oss att förr eller senare välja nödvändigheten framför egennyttan och särintressena. När ansvarskänslan har vaknat följer en livslång upplevelse av mening.

Räntefrihet som förutsättning för basinkomst

Tänk på, att i snitt 50 procent av dagens konsumtionspriser består av inbakade räntekostnader som lagts in i priserna av företagen som bidragit till varans tillkomst, transport och försäljning. Med räntefria solidarer upphör dessa ränteutgifter och därfill allt osynligt räntetagande i ett system där nästan alla transaktioner som passerar bankerna gång på gång i en ständig ränteslukande ruljans som få är medvetna om. Först när pengarna inte lånats ut mot ränta blir livslång basinkomst ett realistiskt alternativ. Påståendet stöds av beräkningar utifrån statistik från SCB från 1993.

Nedtrappningstakten på handelskontona är ju lika för alla, även för företagen. Det mest rationella blir därför att leasa eller betala alla större köp genom avbetalning. Man kan också leasa sin bostad tills den är färdigbetald eller betala en villa successivt medan den byggs. Detsamma gäller när man startar företag. Långsamheten i ett sådant system kan bli avgörande för oss alla, förutsatt att systemet sprids till tillräckligt många världen över.

Global möjlighet

Att solidarsystemet skulle kunna spridas globalt kan låta orealistiskt, särskilt som förhållandevis få svenskar känner till Simpol, en organisation för världsomspännande omröstningar och koordinerade miljöreformer. Poängen är att pressa världens regeringar och storföretag att införa de nödvändiga miljöreformerna vid en och samma tidpunkt. Nu väntar alla på varandra, eftersom den som tar första steget blir utslagen i den globala konkurrensen. Glädjande är att även en rad fredspristagare har "adopterat" Simpol. Klicka www.simpol.org

Världens befolkning kan redan nu rösta globalt. Omröstningstekniken prövades med gott resultat den 15 maj 2006. Röstberättigade är alla; civilpersoner, föreningar, företag, politiker och regeringar. Alla länder finns representerade utom Tibet och ett par aftrikanska stater där man saknar elektricitet. Även Solidarsystemet var med i försöksomröstningen och hamnade ungefär i mitten bland förslagen som man röstade om.

Företag utan lån och konkurser

Företagen, i detta fall enskilda företag och kooperativ, kan ha ett eller flera handelskonton men inga baskonton förutom de spekulationsresistenta valutakontona.

På företagens handelskontona strömmar solidarer in från kunderna och kopplas direkt ut till alla kostnader och utdelning till delägare. Om företagen får in mer än vad som krävs för driften, så skickar man strömmar av utdelning till dem som skickar in betalning för andelar i företaget.

Flera sådana strömmar går samtidigt in till företagen från många olika andelsköpare, förutsatt att produkten är efterfrågad. När vinst uppstår får andelsägarna utdelning på sina handelskonton. Även detta sker successivt.

Man gynnar en eftertraktad produktion genom att köpa förtagsandelar i en ström av solidarer. Vid överskott i företaget får man del av vinsten i en motsatt ström. Utdelningarna är en buffert för företaget och en extrainkomst för andelsköparen.

Om man stödjer en riktigt eftertraktad produktion blir strömmen av utdelning efter hand större än strömmen som man skickar in till företaget. Det betyder att utdelningen sker under längre tid än inbetalningsströmmen, kanske under resten av livet. Eftersom det vid varje tid finns reala värden bakom andelsägandet, kan andelar i solidarföretag både säljas och ärvas.

Om efterfrågan på en produkt upphör, så avvecklas företaget utan konkurs, eftersom det inte finns några lån i systemet. I vissa fall kan företagandet subventioneras av det allmänna, t ex för att förebygga naturkatastrofer eller ta hand om olycksdrabbade.

Ett näringsliv som detta motsvarar människornas önskningar och behov, samtidigt som överskott i praktiken går till kulturlivet genom det ökade utrymmet för fria livsval och den ökade fritid som basinkomsten medger.

Ute i världen

Solidarsystemets växlingsmetod möjliggör utlandsresor och internationellt samarbete, inte bara i handeln utan också för internationella projekt som inte kan genomföras med dagens kreditpengar, till exempel sanering av jord och vatten, praktisk u-hjälp och fattigdomsbekämpning.

Även u-länderna kan införa systemet om elförsörjning har ordnats. Det kan betyda att fattigdomen rätt och slätt upphör. Internationella insatser kan få öknar att grönska när krediter byts ut mot fria solidarer. Då kan även fält med solpaneler kunna byggas utan lån och skuldsättning, förutsatt att solidarsystemet fått tillräcklig spridning innan det är för sent.

Frusen generositet tinas upp

Räntefriheten och basinkomsten förebygger den nu befogade rädslan för ekonomisk utslagning. Idag slås de fattigaste ut först, eftersom de saknar överskott att investera på kapitalmarknaden. Men när systemet i sig inte längre skapar förlorare uppstår ett annat, mer generöst samhällsklimat utan bristtänkande och tidsnöd. Då kommer vi inte längre att värdera varandra utifrån rikedom i pengar. Därmed har vi tagit ett jättekliv framåt mot fred på jorden.

Nya tider skymtar när den innefrusna generositet som många bär på kan blomma utan risk att bli fattig. Fonder av hjälpsamhet kan släppas loss när pengarna inte längre ger orättmätig makt och tvingar fram rovdrift.

Den rovdrift som nu drabbar världens fattiga bottnar mindre i onda avsikter och mer i brist på alternativ, eftersom alla "våra"pengar är lånade och måste förräntas. Alla drabbas när ingen vet hur vi ska bära oss åt för att lämna tillväxttvångets ekorrhjul där majoriteten drabbas först, det vill säga de fattigaste på jorden.

Naturenlig ekonomi

Solen ger liv åt alla, oavsett meriter och förtjänster. Här har vi grunden för naturens resurshushållning. Men ännu lever vi med en motsatt princip, som behövdes när den industriella civilisationen växte fram och lämnade efter sig en del redskap, som vi faktiskt behöver när vi står inne i världens mest avgörande systemskifte.

Den industriella civilisationen gav oss teknik och kunskap som vi behöver när vi måste lämna den materialistiska eran - vare sig vi vill eller inte. Den gamla tekniken hotar uppenbarligen livet på jorden, men den har också lämnat efter sig en livboj av kunskap, mest förmedlad med hjälp av en IT-teknik som ökar vår chans till fred och frihet och fortsatt liv på planeten.


Åsa Brandberg



Kriterier på ett miljövänligt ekonomiskt system

av Edmond B. Szekely


1. Ett miljövänligt ekonomiskt system ska tillgodose människors grundbehov; nödvändiga behov för människans existens och sekundära behov som gör livet angenämt. De senare varierar på grund av individuella preferenser.

2. Det bör skapa trygghet vid sjukdom, arbetslöshet, krig, finansiella kriser och vadhelst som hotar människans existens och välfärd.

3. Det ska vara ekonomiskt. Det innebär att ge maximal utdelning med ett minimum av uppoffringar.

4. Det bör befrämja hälsa och vitalitet. Hälsa har ett ekonomiskt värde eftersom en frisk person blir mer aktiv i samhället. Hälsa är också ett biologiskt ansvar mot människosläktet.

5. Ett naturligt ekonomiskt system utvecklar människans förmåga. Enligt modern psykologi kommer lycka av människors möjlighet att kunna använda sin begåvning i den miljö där hon befinner sig.

6. Fritid är också viktigt om man ska kunna njuta av sina rikedomar. Vi behöver fritid för studier, hobbies och skapande aktiviteter.

7. Ett naturligt ekonomiskt system bör också befrämja ett långt liv. Då kan man ta till vara människors kunskaper, erfarenheter och visdom.

8. Ett sunt ekonomiskt system måste kunna införas här och nu. Man ska inte behöva vänta på att alla länder ska införa det.

9. Både enskilda människor och mänskligheten i sin helhet ska kunna utvecklas. Ingen kan vara lycklig om inte mänskligheten är det.

10. Sist men inte minst bör miljö och natur kunna bevaras. Även om ett ekonomiskt system tillgodoser alla ovanstående kriterier är det inte optimalt om inte naturresurserna bevaras, särskilt det tunna lager humus som är grunden till hela vår civilisation.


Översättning av Peter Norrthon



Dagens system och solidarsystemet i relation till Adam Smiths teser om en fri marknad


Förgängliga pengar förespråkades på 20- och 30-talen av Rudolf Steiner och Silvio Gesell, och Maynard Keynes betraktade de förgängliga pengarna som ett hopp inför framtiden. Men på dessa tre herrars tid fanns det ju inte datorer. Därför är det intressant att utröna hur Adam Smith skulle förhålla sig till dagens skenande ekonomi och den ekonomi som blir resultatet av basinkomst i räntefria e-pengar som upphör sedan de använts.

Adam Smith är ju känd som kapitalismens fader. Men vad skulle kan kallas idag? Vi granskar hans fem teser i ljuset av dagens ekonomi och ett modernt samhälle med förgängliga pengar.

Tes nr 1: Köpare och säljare måste vara så små att de inte påverkar priset på marknaden.

Hur uppfyller dagens ekonomi detta krav?

Idag har vi en gränslös, skattefri handel med värdepapper och valutor. Pengar utgivna som kredit mot förväntad framtida vinst investeras i en gränslös, skattefri valutahandel och allt större investeringar i produktionen. Många företag blir så stora att de kan ställa villkor på regeringar.

Spekulationsekonomin upptar ca 98 % av världens pengar (DN-96). De penningspekulerande företagen slår sig också samman och blir ännu mäktigare och slår ut mindre företag, alternativt köper upp dem. I sin monopolliknande ställning tar de över hela marknader och sätter godtyckliga priser utan reglerande konkurrens. I förlängningen skymtar en kapitalistisk planekonomi i världsformat.

Hur uppfyller ekonomier med förgängliga pengar detta krav?

Man kan inte utöva makt med pengar som inte kan sparas och samlas upp. Därför blir marknaden fri, det vill säga att bara tillgång och efterfrågan på verkliga värden bestämmer priserna. Efterfrågan avgör företagens tillväxt, inte penningspekulation.

Tes nr 2: Alla parter måste ha fullständig information. Man kan inte upprätthålla affärshemligheter.

I dagens ekonomi: Idéer hemlighålls när storföretag köper upp patent på ekologisk teknik som hotar investeringar i den gamla tekniken.

I system med förgängliga pengar: När förgängliga pengar har befriat samhället från den samhällsfarliga penningmakten, kan man på demokratisk väg förbjuda företagare att köpa upp patent utan att använda dem inom en viss tid.

Tes nr 3: Säljaren måste ta med alla kostnader i produktens pris.

I dagens ekonomi: Spekulerande storföretag ställer villkor på regeringar och kräver att skattebetalarna bekostar upprensningen efter deras utsläpp. Samtidigt ger de sig själva skattelättnader genom att pressa fram nedskärningar i offentliga sektorn, som bland annat finansierar sjukvård för stressrelaterade sjukdomar, förgiftningar, allergier, cancer och arbetsskador och annat som kan hänföras till företagens ingrepp i livsprocesserna. Med skattemedel åtgärdas även sjöar, fiskevatten och skog som förstörts på kemisk-teknisk väg.

Offentliga sektorn står för grundutbildningen som företagen behöver, något som inte tas i beaktande när man prioriterar kortsiktig vinst. Om företagen skulle bära sina kostnader själva, skulle de tvingas lägga in även grundutbildning i priserna och deras konkurrenskraft skulle bli mer verklighetsanpassad.

I ekonomier med förgängliga pengar: Här kan lagar stiftas som ålägger dem som smutsat ner i naturen att återställa vad som brutits. Kostnaden för detta måste läggas in i priserna, vilket ökar företagens vilja att lägga om till miljövänlig produktion.

Tes nr 4: Investeringskapital måste stanna inom nationerna, och handeln dem emellan måste vara i balans.

I dagens system: Pengar flyter fritt över gränserna, mest i spekulationssyfte. Bankerna internationaliseras och pengarna placeras i det land som för tillfället ger högst avkastning. Fattiga länder skuldsätts, eftersom de är nettodebitorer. Därför töms de efter hand på både råvaror och mänsklig arbetskraft. Allt fler miljöflyktingar lämnar sina hem och utsugna jordar. Världsbanken och IMF skriver visserligen av lån då och då, men otillräckligt och vanligen på villkoret att mottagarländerna skär ner sina offentliga utgifter. Följden blir att utsugningen av människor och miljö fortsätter. Dessutom har många korrumperade makthavare ett privat spekulationskapital.

I en ekonomi med förgängliga pengar: De förgängliga pengarna gynnar småskalighet och korta transporter. Eftersom förgängliga pengar bara kan sparas oanvända, så tvingar de inte fram någon ekonomisk tillväxt. och de stannar i landet

Tes nr 5: Besparingar måste satsas i investeringar som ger reell avkastning.

I dagens system: Alla sparpengar går automatiskt ut i spekulationsekonomin via fonder som förräntas på den så kallade marknaden. Resultatet blir en perverterad ekonomi, där vinst i pengar är det yttersta målet, även inom politik och media. Detta kallade Aristoteles krematistik, något som han varnade för redan på sin tid.

I en ekonomi med förgängliga pengar: Här kan pengarna inte användas som maktmedel, eftersom de inte kan samlas upp sedan de använts. Därför stannar de på den reala marknaden där de också används i produktionen. Sådana pengar bildar inga kapitalkoncentrationer. Därför kan de inte heller användas som medel för att styra politik och media.


LIVET I EN SOLIDAREKONOMI


Anna har gått med i solidarsystemet och ska gå och handla. Hon känner sig lite villrådig. Här har jag fått ett kort och en liten apparat, säger hon. Ska jag ta med apparaten till affären?

Nej, säger Kerstin. Apparaten använder du bara när du säljer privat. Men kortet ska du ta med. I affären har dom en likadan apparat som dom drar betalningen med.

Anna är fortfarande osäker. Drar dom från min basinkomst då? Jag vill inte använda den, för jag har hört att man inte kan sätta in pengar på baskontot. Jag vill köpa för min lön. Den har stått inne sen förra månaden, så den har redan krympt. Finns det något särskilt kort för handelskontot?

Nej, det behövs inte, säger Kerstin. När du köper dras betalningen från ditt handelskonto där du får in lönen. Men om du inte har tillräckligt med solidarer innestående där, så dras resten från baskontot, automatiskt. Ta bara med dig kortet så får du se. Du använder det som ett Visakort fast det ser lite annorlunda ut. Är du osäker så fråga i affären… Och du! Din lön krymper inte som du tror. Du får ju in ny basinkomst på ditt baskonto varenda natt.

Men jag vill i alla fall kolla saldot, så jag vet att allt stämmer. – Saldot får du på telefon, upplyser Kerstin. Bankernas system fungerar lika bra i solidarsystemet. Förresten, vill du fortfarande köpa min cykel? Om du köper den, så får du se hur man gör! Jag har en likadan apparat som du.

Anna handlar mat, köper cykel, kollar saldot och konstaterar att allt funkar. Väl till mods slår hon sig ner med tidningen, och där ser hon en annons. Annonsören heter Tuva, och hon söker en medarbetare till sin gård där de har osttillverkning och en gårdsbutik. Anna ringer upp Tuva och de har ett långt samtal.

oo0oo

Janne miste jobbet när skattekontoret slog igen, och då blev han glad för att få vila. Han hade jobbat över varje dag de senaste åren, så han hade mist både vänner och fantasi. Nu ligger han i sängen på femte dygnet med fjärrkontrollen i hand. Han faller in i en tröstlös dvala mellan stunderna av leda. En bitterhet finns, men svår att sätta ord på.

Varför tog jag jobbet på skattekontoret? Fast det fanns ju inget att välja på förstås - men siffror! Det är inte min melodi. Min melodi är... eller var... Hur gick den nu?

Janne börjar gnola men hittar inte slutet. Den rumphuggna melodin ger honom ingen ro. Han vrider sig mellan de svettiga lakanen och kan inte låta bli att tänka på bandet som han spelade i en gång. Han tänker på Hasse som spelade synt, och Rita, vokalisten som varit hans fru tills hon dog för fem år sedan - och så barnen som flyttat så långt bort. De har sina egna liv nu, tänker han, och jag har blivit över. Hur fortsatte melodin? Den kanske inte blev färdig innan... innan Rita dog.

Janne kliver ur sängen, hämtar gitarren och slår ett ackord - Jag hade en melodi... en melodi... Orden rinner till och han hämtar en penna. – Det funkar! DETTA skulle Hasse gilla! Jag ringer honom!

Janne ringer upp Hasse som han inte sett sen Rita dog. Då hade det varit svårt att ta kontakt, men nu springer han till telefonen. Hasse blir förtjust, rentav lycklig. Är det sant? Är det verkligen du? Janne! Vad säger du? Har du en låt på gång? Jag kommer!

Janne och Hasse blev en duo, och duon blev trio när Carina kom med. De tre vännerna spelade alla de gamla låtarna på nytt, men det var Jannes melodi som blev en hit. Nu får han arvoden, snuskigt stora, säger han, men det är ju inte därför jag spelar. Fast lite extra på gamla dar skulle ju sitta. Nu sparar jag hela basinkomsten och lever på mitt drömjobb.

oo0oo

Kajsa är grävmaskinist med egen firma och många uppdrag, så hon kan spara en del av sin basinkomst. När hon startade eget leasade hon grävskopan, och nu fortsätter hon spara trots att grävskopan är friköpt. Hon styr maskinen med förtjusning, för precision är hennes sport.

När vintern är lång åker Kajsa till Madeira och njuter av öns alla blommor. Trots resorna kan hon fortsätta spara, så hon utökar firman, leasar ännu en grävskopa och anställer en lärling. Denne visar sig ha anlag. Han får många uppdrag och kan därför spara rätt mycket av sin basinkomst. Snart är han mogen för att starta eget och leasar en grävskopa själv, så som Kajsa gjorde en gång.

Kajsa anställer två nya medarbetare, för hon har två lediga grävskopor, dels den färdigbetalda och dels en ny som hon börjat leasa. Hennes inkomst ökar, så hon bestämmer sig för att köpa andelar i sin första lärlings firma - successivt - liksom alla större betalningar i en solidarekonomi.

Kajsa upplevde sin lärling som en driftig person. Därför satsar hon på honom. Han välkomnar penningtillskottet till firman som nu blivit ett tvåpersoners kooperativ, hans och Kajsas. Företaget blir så lönsamt att de leasar en ny grävskopa och anställer en ny maskinist, eftersom den första grävskopan i det lilla kooperativet har blivit färdigbetald.

Kajsas företag växer, och vinsten måste tas om hand på något sätt, kanske ges bort. Firman är ju lagom stor. Även Kajsa tjänar på det nya kooperativet, eftersom hennes ström av utdelning nu blivit större än strömmen av andelsköp. Därför reser hon allt oftare till Madeira.

Men så får hon ett barnbarn och bestämmer sig för att gå ner i varv och vara farmor på riktigt - för vem vill ha pengar stående på baskontot när de ändå upphör när man dör? Jag klarar mig ändå, tänker hon, så jag ställer över avkastningen som ett löpande bidrag till den lilla. Och dessutom - jag kan ju leasa en större lägenhet åt dom! Det går ju lika smidigt som att leasa grävskopor!

Men Kajsa ändrar sig. Hennes barnbarn får ju basinkomst från födelsen, och den kan föräldrarna använda som barnbidrag, delvis. Resten sparas åt den lilla. Då överför hon hellre sin ström av avkastning som donation till en nystartad biodynamisk gård där de odlar snittblommor.

Numera kommer en blombukett varje vecka till de nyblivna föräldrarna. Att det är Kajsa som abonnerar på blommorna är en hemlighet, men man kan ju gissa.

oo0oo

Tuva har en gård med en ko, tio får och ett ekologiskt grönsakslandsland, plus ett gårdsmejeri. Hon och hennes två barn tillverkar delikatessostar. De lägger ner sin själ i arbetet, och deras ko mår också väldigt bra, så osten blir därefter. Familjen längtar inte efter att utöka, men för att få mer tid för ostproduktionen behöver de anställa en person som sköter reparationerna på gården.

Tuva sätter in en annons där hon också söker en finansiär för anställningen. Anna svarar av ren nyfikenhet, och efter ett långt samtal träffas de två på Tuvas gård.

Anna flyttade till gården och tog hand om butiken. Hon sålde sin lägenhet mot en solidarström som hon lät gå till produktionen. Gården blev därmed ett fyra personers kooperativ med god ekonomi. Barnen ingick naturligtvis, eftersom de ville bidra med delar av sin basinkomst.

När nu finansieringen blivit löst har de anställt Krister, en snickare med intresse för ekologisk odling. Tuva sköter djuren och barnen sköter skolan. Alla ystar ost och paketerar och kardar och spinner, men bara när barnen vill. Tuva väver och syr tidlösa kläder. Anna sköter försäljningen och jobbar deltid som skolpsykolog. Krister sköter ostförsäljningen, snickeriet och odlingarna. Han jobbar hårt och får lön därefter. Snart startar han eget. Byn växer. Vi har ett riktigt Gnosjö, säger barnen, för vi gnor så mycket här hos oss.

oo0oo

Åren har gått, och sommaren är som vackrast. Nadir från Pakistan kommer cyklande med vind i håret. Allt är spännande, tycker han.

Nadir har bara träffat sin fadderfamilj en gång, och det var på Arlanda då han fick en cykel som välkomstgåva. Nu är han på väg till fadderfamiljens gård. Han beundrar blommorna vid dikesrenen och de böljande sädesfälten och stugorna i rött som lyser mot den friska grönskan. Vilket härligt land, tänker han, och här ska jag alltså in till vänster.

Byn såg ut som på fotot som familjen skickat innan han åkte. Han susar ner för backen, nyfiken på allt, inte minst på sjön som lyser så blå så att han undrar om den är färgad.

”Sjön” var ett blommande linfält. Bredvid låg fadderfamiljens hus, omgivet av en skock betande får och en ko invid husknuten. En klunga människor kom vinkande emot honom.

oo0oo

Mycket har hänt i lilla Gnoby sedan sist. Barnen läser ekologisk teknik i grannregionen, där man också har infört solidarsystemet. Anna och Krister har gift sig och bor på andra sidan linfältet i ett hus som Anna ritat och Krister byggt. Det finns också en butikslänga i byn, med skyltar där det står "Ulla & Lina", ”Gårdsmejeri” och ”Gnoby Krog”. Folk droppar in i förbifarten, för på senare år har landsbygden blivit tättbebyggd. Tur för oss, säger Tuva, annars hade vi inte kunnat få så många medarbetare och kunder. – Se! Nadir kommer! Alla rusar honom till mötes.

Tuva, Krister, Anna och Nadir slår sig ner vid krogens uteservering. Samtalet får fart och frågorna haglar. – Hur söker man jobb, hur får man bostad, kan man ta hit sin mamma, sin bror, sina kusiner?

Allt är inte lätt att förklara på engelska, allra minst solidarsystemet. Nadir kan inte begripa hur man får pengar gratis. - Det är ju inte rätt, säger han. Klart man måste jobba, annars är man ju parasit!

Anna går in och hämtar det engelska informationsmaterialet och mer smörgåsar. Tuva, som var med i systemet från början, förklarar. "Hur du än anstränger dig, så kan du inte bli parasit. Landet är stort och folket litet. Vi behöver modiga människor. Ni som vågat ta språnget från allt som är er kärt och välbekant för att dyka ner i främmande land, ni måste ju vara av den rätta sorten! Vill du ha jobb, så finns det många som har det som vi här i Gnoby. Många flyttar till landet, och många hus ska byggas. Folk öppnar butiker och startar snickerier, bilpooler, verkstäder för solpaneler och en massa tjänsteföretag. Vi tar en påtår, så ska jag berätta varför du och din familj inte blir parasiter.”

Samtalet blir allt intensivare medan skymningen faller. Nadir får sova i gäststugan, som efter en tid skulle bli hans hem. Han gick med i solidarsystemet, men han vägrade använda en enda solidar från sitt baskonto. För om någon i gänget hade framtidsplaner, så var det han. Och var det någon som hade arbetslust, så var det också han.

oo0oo

Mycket har förändrats. Kyrkans mark arrenderas ut mot en årsavgift på 20 SOL, motsvarande 20 SEK. Villkoret är att arrendatorn bedriver ekologisk odling och skogsgallring enligt den vårdande metoden, som annars riskerar att falla i glömska. I praktiken betalas arrendet med naturvård.

Gnoby har växt och blivit ett samhälle med skola, torg, butiker och verkstäder, bland annat en vätgasmack och en verkstad där man ställer om bilar till vätgasdrift. Solväte kallas det, eftersom man funnit tekniken att få fram ren vätgas med solenergi utan omvägen utan el från metoder som kräver växthusgas eller kärnkraft.

Nadir lärde sig svenska medan han och Krister jobbade med byggnadsarbete, både borta och hemma. Där hemma står det stora växthuset redan klart.

Krister och Anna har en dotter på fem år. Hon hänger med grabbarna och räcker fram hammaren när den behövs, och tången och sågen och skiftnyckeln och stämjärnet och borren och vattenpasset och allt annat, precis när det behövs.

Tuva har skaffat mönster för vikinga- och medeltidskläder och är i full gång med den nya kollektionen för Ulla & Lina. Nu väntar alla med spänning på Nadirs familj.

Klas och Vendela är paret som bosatt sig på östra sidan om linfältet. De är med i mottagningskommittén för Nadirs släktingar. Nadir tycker att Vendela är vacker som en dag - som dagen då han kom till Gnoby första gången. "Ska vi inte ta och klona Vendela", säger han, och Klas skrockar förtjust.

Med Nadirs familj kom friska vindar till byn. Hans mamma var änka efter en bonde i Pakistans bergstrakter, och hon kunde ALLT - örtmedicin, barna- och åldringsvård, får- och människoförlossning, och så lagade hon underbar mat med doft av pakistanska kryddor som hon hade med sig.

Mamma visar sina påsar med silkefjärilsägg och olika lappar av tussahsiden, som är Pakistans specialitet. Tussahsiden rustikt, skrynkelfritt och tvättbart i vatten. Tussah har mild glans som linne, fast det är strykfritt och har vackert tungt fall. Fjärilen är också vacker.


Den lever på eklöv, tolkar Nadir, medan mammma pekar på gårdens jättestora ek. Hon håller upp en pakistansk snickarskjorta i tussah, färgad i indigo. Tuva, Vendela, Anna, Klas och Krister tittar storögt på varandra. Alla har fått samma idé.

Nu är hela Gnoby delägare i kooperativet Siden & Bygg. Och Krister, utbildad i byggnadsbranschen, bygger hus efter hus tillsammans med Nadir och hans bröder och kusiner. Anna odlar silkelarver som äter eklöv i rasande fart tills de förpuppas och plockas.

Mamma och Vendela har sin verkstad i det stora växthuset där stora gula tussahfjärilar fladdrar omkring. Kvinnorna trollar fram trådar ur silkekokonger medan de berättar om sina liv och sjunger sina hemländers sånger. De sjunger också varandras sånger. Tack vare Vendela har Mamma lärt sig svenska på sjungande dalmål. Och hennes vildsidenplagg har blivit årets succé.

oo0oo

Tiden går. Kajsa har flyttat till Madeira där hon mött sin stora kärlek. Hon har tagit farväl av grävskoporna och sina barn och barnbarn. I stället sköter hon en prunkande trädgård och syr gardiner och lagar mat och städar och diskar och tvättar och stryker skjortor och putsar skor och putsar silver och bakar svenska kanelbullar och pussar sin portugis från morgon till kväll utan en tanke på att införa solidarsystemet på plats, vilket vore möjligt.

Janne har fått tinnitus och deppar igen i sin säng på obestämd tid, och Tuva är trött på att vara ensam. Barnen har flyttat hemifrån, kossan är död och ostproduktionen ett minne blott. Risken finns att hon möter samma öde som Kajsa – om hon inte kan inspirera Janne att driva den planerade butiken Hampus, med kläder av giftfri hampa. Nog bör Janne nappa, för vad är mer uppiggande än pionjärarbete?

Nadir och Vendela har flyttat ihop. Klas har blivit över. Han är ledsen och har tandvärk. Mamma lever inte längre.

Äntligen har gnobyborna insett att solidarsystemet inte hjälper mot allt.

Åsa Brandberg
nypeng@hotmail.com

Jag föddes 1940, numera mor till tre söner och åtta barnbarn, en gång psykolog och fostermamma i en utökad familj på nio personer under sju år, därefter familjehemsinspektör, fair-trade-entreprenör, skribent, socialarbetare och läkepedagog, nu pensionär och styrelsemedlem i Föreningen Basinkomst och Framtiden i Våra Händer.

E-post: nypeng@hotmail.com Tel. 08 -722 36 14
Postadress: Svandammsvägen 10, 126 34 Hägersten


Created by: asa last modification: Wednesday 24 March, 2010 [15:43:54 UTC] by asa


[ Execution time: 0.33 secs ]   [ Memory usage: 6.98MB ]   [ 35 database queries used ]   [ GZIP Enabled ]   [ Server load: 0.18 ]
Last update from CVS: Friday 26 October, 2007 [15:59:54 UTC]